Det finns mycket att ta efter. Upprepning är moder till mycket. Jag undrar när svenska tidskrifter och mediaförlag ska ta efter The New Yorker. Detta veckomagasin som sågs först redan 1925 och som anses av många närmast som best-practices vad gäller tidskift och magasin. Har idag c:a 1 miljon prenumeranter.
Vad ska nu de ta efter? Jo, inte är det form och innehåll. The New Yorker är redan kopierad i stil och redaktionell form. Istället handlar det om att göra saker tillgängliga i en föränderlig och alltmer onlinekrävande värld. För sisådär 300 dollar kan du få ”The Complete New Yorker”, varenda sida, story, annons, kolumn, cartoon, från 1925 och fram till 2006 helt i digital form, samlad på en specialdesignad portabel usb-hårddisk. Undrar du hur det ser ut?
The New Yorker är överhuvudtaget en pionjär inom digital arkivering och tillgänglighet via datoriserade gränssnitt. Gillar du deras comic-strippar så finns de tillgängliga via Cartoonbank, givetvis via en liten avgift. Eller varför inte alla av New Yorkers alla ”70,363 cartoons ever published in the magazine”.
Så kom igen nu, Ordfront, Gringo, Forskning & Framsteg, Illustrerad Vetenskap, Populär Historia, Grönköpings Veckoblad, ETC, Bang, Vagabond, osv. Se till att dra igång massiv arkivering i digitaliserad form. Inte direkt för ”arkiveringens skull” (för där finns problematik) utan mer för att skapa nya förutsättningar, läsare, spridning, tillgänglighet och dynamik.
[Textens läsbarhet: LIX-index 40]
Andra bloggar om: The New Yorker, magasin, tidskrifter, arkivering, digitalisering, media, redaktion
Arkiverat i:Kommunikation, Konsumtion, Medialandskapet
