Informatören och grannen i 2.0

Icon

Tankar, reflektioner, redskap för webb, intranät, 2.0, kommunikation och grannen.

Rösta på Web 2.0 eller bry dig om annat.

I förlängningen av vårt lilla problem kring stavning av Web 2.0 så varför inte slänga in en röstning. Etikettkoll på Bloggar.se ger som sagt inget bra underlag i frågan. Klicka ditt alternativ. Får se var vi hamnar.

Röstformuläret vill tyvärr inte fungera här (cgi-problem) utan du får gå till extern länk till röstning.

Hur ska vi stava ”Web 2.0″?

  Web 2.0 (engelsk variant som egennamn, versal)
  Web2.0 (som ovan utan mellanslag)
  Webb 2.0 (försvenskat egennamn, versal)
  Webb2.0 (fsom ovan utan mellanslag)
  web 2.0 (engelsk variant som benämning, gemener)
  web2.0 (som ovan utan mellanslag)
  webb 2.0 (försvenskad benämning, gemener)
  webb2.0 (som ovan utan mellanslag)
  Whatever!
  Bryr mig inte alls!
Free polls from Pollhost.com

Andra bloggar om: , ,

Arkiverat i:Tankesmulor, Webb 2.0, Webbtjänster

Webb 2.0, Web 2.0…känner mig vilsen

Jag känner mig kluven. Slarvig och ouppmärksam. Jag vankar av och an huruvida jag ska skriva Webb 2.0 eller Web 2.0. Känner mig även triggad att mer skriva webb 2.0 än Webb 2.0, men sällan web 2.0 än Web 2.0. Språkmässigt är jag väldigt pragmatisk och ser oftast till att kommunikationen ska styra, istället för formen på meddelandet. Ser oftast heller ingen anledning till att ständigt försvenska utländska ord, men i många fall är det språkligt nödvändigt. Vi måste kunna stava, böja, uttala och bilda sammansättningar av dem. I IT-världen så har e-mail blivit e-post och mer ledigt mejl. Web site blir webbplats och mer ledigt sajt, och web har blivit webb, osv. Flera trilskas fortfarande med att skriva web (och säga ”hwhebb”), men det blir då språkligt mer fattigt eftersom vi exempelvis inte har the i svenskan.

Men hur ska jag behandla Web 2.0? Jag kan ju behandla det som ett egennamn och då blir det ”Web 2.0″. Men så kallade Web 2.0-services är mer en beskrivande benämning. Blir ungefär som fallet för WWW, World Wide Web. Vi säger idag ”webben” och ibland slarvar genom att säga ”nätet”. Vi säger inte hela ramsan World Wide Web. Ser vi till andelen språkanvändare som använder varianten Web 2.0 är de ju klart större än en andelen som använder ”försvenskad” Webb 2.0. Inte konstigt med det, vi är ett litet språkland. Men att ha versal i Webb känns då fel eftersom jag redan tycker att det är en beskrivande benämning, inte ett egennamn. Kommer jag landa på webb 2.0 då? Hm, förmodligen. Letar jag i min egen blogg så har jag blandat både här och där. Tror att jag kommer använda olika varianter beroende på vem jag riktar mig mot.

Ser jag till andelen etiketter hos Bloggar.se så leder web 2.0 med 98 st mot webb 2.0 med 51 st. Ett statistiskt underlag som inte betyder nåt, men ändå…

I vilket fall, det hela känns verkligen som dagens i-landsproblem.

[Textens läsbarhet: LIX-index 28]

UPPDATERING: Mer om detta på http://sakerligen.blogspot.com/2007/02/web-20-eller-webb-20-kvittar-vilket-man.html

Glöm inte att rösta om stavning kring Web 2.0.

Andra bloggar om: , , ,

Arkiverat i:Tankesmulor, Webb 2.0

Detta är iallafall inte webb 2.0!

Computer Sweden gör idag i artikel ”Facket rasar mot webb 2.0-försök” ganska märkliga kopplingar. De vill tydligen via rubriken få oss att tro att det handlar om en 2.0-tjänst. Det hela rör sig om tidningen PC för Alla som låter sina läsare skicka in egna nyhetsartiklar för publicering på tidningens webbsajt.

Pc för allas satsning är ett steg mot en sajt baserad på mer användargenererat innehåll. Tidningen erbjuder sina läsare möjligheten att skicka in antingen nyhets- eller testartiklar. Artiklarna publiceras under vinjetten ”Läsarnas artiklar”.

Men vad menar Daniel Goldberg på IDG.se med att det skulle vara ett ”webb 2.0-försök”? Det hela handlar ju bara om att en tidning ber läsare att skicka in förslag på nyheter och tester. Den ”tekniska” biten är t ex detta:

Använd formuläret här, så skickas texten till tjänstgörande redaktör, som sedan publicerar den på sajten. (Från PC för Alla)

Okej, det är en viss typ av tjänst, det syftar till att vara användargenererat innehåll, men det är inte 2.0. ”Tjänster” i 2.0 ska gärna handla om tjänster hos komponenter, plattformar och program, mer av ”services”. Att vara användargenererat handlar heller inte om att det är kommet från användare. Istället bör det röra sig om användare som utnyttjar teknik hos webb, webbtjänster, services osv, för att skapa ett mer dynamiskt nätverkande innehåll, eller en för stunden individrelaterat innehåll. Den underliggande tekniken är för användaren oväsentlig men där finner vi ett mischmasch av scripts, javascripts, DOM, Ajax, Ruby, XML, XHTML, osv. Ett post-formulär hos PC för Alla är däremot inte nåt av det ovanstående.

[Textens läsbarhet: LIX-index 40]

Andra bloggar om: , , , ,

Arkiverat i:Kommunikation, Medialandskapet, Webb 2.0

Laila Freivalds är mer tyglik än vi trott

Jag kan bara inte begripa varför Laila Freivalds är med i Comhems HDTV-reklamfilmer?

[Textens läsbarhet: LIX-index 44] (Hm, kan det vara Freivalds som drar upp byråkratiindex…)

Andra bloggar om: , , ,

Arkiverat i:Tankesmulor

Varför inte lite mer webb 2.0, bara för att reta.

Små tips om så kallade Web 2.0-tjänster.

Kolla gärna in Goovy.com och YourMinis. Själv använder jag Netvibes som är likartad tjänst.

Andra bloggar om: , , , ,

Arkiverat i:Webb 2.0, Webbtjänster

The New Yorker som hårddisk

Det finns mycket att ta efter. Upprepning är moder till mycket. Jag undrar när svenska tidskrifter och mediaförlag ska ta efter The New Yorker. Detta veckomagasin som sågs först redan 1925 och som anses av många närmast som best-practices vad gäller tidskift och magasin. Har idag c:a 1 miljon prenumeranter.

Vad ska nu de ta efter? Jo, inte är det form och innehåll. The New Yorker är redan kopierad i stil och redaktionell form. Istället handlar det om att göra saker tillgängliga i en föränderlig och alltmer onlinekrävande värld. För sisådär 300 dollar kan du få ”The Complete New Yorker”, varenda sida, story, annons, kolumn, cartoon, från 1925 och fram till 2006 helt i digital form, samlad på en specialdesignad portabel usb-hårddisk. Undrar du hur det ser ut?

The New Yorker är överhuvudtaget en pionjär inom digital arkivering och tillgänglighet via datoriserade gränssnitt. Gillar du deras comic-strippar så finns de tillgängliga via Cartoonbank, givetvis via en liten avgift. Eller varför inte alla av New Yorkers alla 70,363 cartoons ever published in the magazine”.

cartoon.jpg

Så kom igen nu, Ordfront, Gringo, Forskning & Framsteg, Illustrerad Vetenskap, Populär Historia, Grönköpings Veckoblad, ETC, Bang, Vagabond, osv. Se till att dra igång massiv arkivering i digitaliserad form. Inte direkt för ”arkiveringens skull” (för där finns problematik) utan mer för att skapa nya förutsättningar, läsare, spridning, tillgänglighet och dynamik.

[Textens läsbarhet: LIX-index 40]

Andra bloggar om: , , , , , ,

Arkiverat i:Kommunikation, Konsumtion, Medialandskapet

Hedvig och ugglan var inte helt fel

Den som frågar får svar. Så sägs det. Så sant är det. Så här går det till:

Fråga biblioteket är de svenska folkbibliotekens gemensamma elektroniska informationstjänst.
Bibliotekarier från hela landet hjälper dig att hitta svaret på dina frågor, hitta information samt få litteraturhänvisningar och länktips.

Hos Jourhavande bibliotekarie samarbetar universitets- och högskolebibliotek för att ge pedagogisk sökhandledning främst till studenter och anställda vid universitet och högskolor.

Länkar och boktips från dessa två samlas t ex hos Kunskapsspanarna, en wordpressblogg som även finns syndikerad.

Går även att Fråga Teknikbiblioteken som hjälper dig att hitta bra informationskällor, välja sökstrategi och söka i databaser inom teknik och naturvetenskap (matematik, fysik och kemi).

Eller varför inte Fråga en expert från Myndigheten för Skolutveckling. Här hittar du experter inom olika ämnesområden som ställer upp och svarar på frågor från lärare och elever.

Vetenskapsrådet kan även hjälpa dig med lämplig Frågelåda, en lista över tjänster där forskare svarar på frågor.

God tur. Eller lång näsa.

[Textens läsbarhet: LIX-index 38]

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Arkiverat i:Hypertexten, Kommunikation, Tankesmulor, Webbtjänster

P1 verkar inte tappa uppmärksamhet, del II

Den intressanta debatten går vidare.
Björn Elmbrant svarar på svarandet i ”Rensa i toppen”.
Ställningen på Aftonbladet just nu:

aftonbl_p1_2.jpg

Så här går snacket i forum på Aftonbladet.
Heta diskussioner hos P1 Debattforum.
Ove Joansson, ordförande i Sverige Radios styrelse ger sin syn i Utvecklande publikfrieri.
Många verkar tro att det handlar om Annika Lantz.
Thomas Tengby har väldigt svårt att dölja sin egen åsikt i Ring P1.
Snart är väl Pontus Enhörning på P1…

Missade du första delen av P1 verkar inte tappa uppmärksamhet?

Andra bloggar om: , , ,

Arkiverat i:Kommunikation, Medialandskapet

Webb 2.0 på under 5 minuter, i rörliga bilder

Antropologprofessor Michael Wesch vid Kansas State University ger oss en fantastisk lektion vad Web 2.0 är. ”Web 2.0 in just under 5 minutes. Web 2.0 … The Machine is Us/ing Us”

Jag blir så glad över kreativitet.

Andra bloggar om: , , , ,

Arkiverat i:Hypertexten, SOA, Webb 2.0, Webbtjänster

P1 verkar inte tappa uppmärksamhet.

Den intressanta debatten kring P1 fortsätter med ny kraft.

P1:s Björn Elmbrants artikel ”Khmererna från P4 har intagit Radiohuset”.
Sveriges Radios VD Peter Örn svarar på ”Fördomar, Elmbrant”.
Deras debatt i P1-Morgon, imorse kl 08:15.
Annika Lantz skriver e-post och tycker Björn Elmbrant är patriark (han är ju man så då måste han ju vara det…) och att gör man referenser så gamla som ”khmererna” så bör man just förnya P1. Ja du Annika, att ha referenser till år 1975-1979 är ju mer än vad vi kan tåla. No one was alive then! Förstår att du helst ser dig själv som född efter 1979.

Samtidigt uttrycker sig läsare och lyssnare på debattforum.
Programdirektör Eva Blomqvist verkar inte gillas.
Peter Örn har lågt förtroende hos anställda.
Jonas Leksell tycker också att han inte hör hemma i P1, men blev tvingad.

Omröstning P1

Ja, några dagsplock.

Andra bloggar om: , , , ,

Arkiverat i:Kommunikation, Medialandskapet

IDG.se ger dig återvinning i nyheter.

PC World har rankat 25 av de värsta IT-tekniska prylarna/tjänsterna so far. De anses så dåliga att de hör hemma i nån sorts Hall of Shame enligt tidningen. Början av listan:

  1. America Online (1989-2006)
  2. RealNetworks RealPlayer (1999)
  3. Syncronys SoftRAM (1995)
  4. Microsoft Windows Millennium (2000)
  5. Sony BMG Music CDs (2005)
  6. Disney The Lion King CD-ROM (1994)
  7. Microsoft Bob (1995)
  8. Microsoft Internet Explorer 6 (2001)

Nå, inget konstigt med listan. Givetvis kan man ha andra åsikter. Listan kom och publicerades redan i maj 2006. Men det intressanta är att det är IDG.se som IDAG skriver om detta (eg PC för Alla), under ”Här är historiens 25 sämsta produkter”. Lite sena tänker du. Nja. Kolla igen. Känns listan igen? Jepp, samma ”nyhet” och lista som Computer Sweden (oxå IDG.se) hade i juni förra året!, under ”De tio absolut värsta it-produkterna någonsin”. Intressant, PC Worlds lista som IDG.se (Joakim Bergström på IDG.se) idag visar är alltså en återanvändning av ”nyheter”.

Bra jobbat! Varför göra något nytt? Helt i journalistisk anda antar jag…

Andra bloggar om: , , , , ,

Arkiverat i:Kommunikation, Medialandskapet

EPiServer kan börja brinna

EPiServer som webbpubliceringsplattform är för många ett dagligt arbetsredskap. Flertalet kommuner och företag använder EPi och det används och brukas av flertalet redaktörer och administratörer. Men jag misstänker ett Microsoft har mer att säga till om än vad EPiServer skulle vilja erkänna. Systemet bygger helt på Microsoftteknik och i gränssnittet så använder redaktörer och administratörer (oftast) Internet Explorer. All redigering av text görs direkt på webbsidan med den inbyggda editorn som är helt kompatibel med IE. Inget konstigt med det, men jepp, du gissade rätt, det finns ingen funktion mot FireFox (eller annan webbläsare).

Men nu serru, nu ska EPiServer 5 (arbetsnamn EPiServer CMS), de är på version 4.6, bli kompatibelt med FireFox. Allt enligt Roger Wirz, production manager på EPiServer AB. Men, men… Det finns givetvis ett aber, å här hör vi Steve Ballmers andetag genom den svarta hjälmen genom Rogers ord: ”Vissa funktioner kommer att fungera något annorlunda än i IE men det kommer att fungera. Det kan dock noteras att man kommer att behöva byta ut den inbyggda editorn till en egen tredjeparts editor då vi inte kommer att anpassa just editorn till Firefox inom överskådlig tid.”.

Att EPiServer är ett bra system spelar mindre roll här.
Monopol är inte bara ett sällskapsspel. Det är även ett redigeringsgränssnitt.

[Textens läsbarhet: LIX-index 44]

Andra bloggar om: , , , ,

Arkiverat i:Intranät, Kommunikation, Webbläsare

En trött betraktelse av mitt eget kön

Bara en av tre män läser böcker, idiotgubbsjukprogram som My Bare Lady existerar, krafter i Polen vill skärpa abortlagen (göra den än mer konservativ) och skolor stängs på grund av små snoppars skadegörelse. Ett dagsplock. Vill ni en quickfix? En allomfattande enskild lösning till allt detta? Här är förslaget: – Gummikulor! Å nu menar jag inte såna som hänger. Pratar om höghastighetsprojektiler…

Andra bloggar om: , ,

Arkiverat i:Tankesmulor

Kent, Socker och Aristoteles materialism i mina öron

Jag poddar. Händer t ex att jag laddar in en podcast av Filosofiska rummet eller Vetenskapsradion Språket (all on P1) i min Mp3-spelare. Det är närmast en surreal upplevelse. Inte för att höra på ”radio” via spelaren (kan jag göra ändå), utan mer för att ett avsnitt av Filosofiska rummet läggs i spellistan och kan hamna mellan Nasas ”The Bird” och ”Frank” av Kent.

Så hopp från inlägg om uppfinningar kan kopplas till Marx produktionskrafter till ”en blank dank” är inte stora i min värld…

Andra bloggar om: , , , ,

Arkiverat i:Kommunikation, Konsumtion, Medialandskapet

Attack på britter av amerikanska plan är tragiskt informativt

The Sun frontar med nyheten om brittiska dödsfall av friendly-fire i mars 2003, Irak. Två amerikanska A10:or attackerade fyra brittiska pansarfordon i konvoj i tro att det var irakisk trupp. Nu fyra år senare släpps videoband från en av A10:orna som visar attacken, samt den kommunikation som pågick mellan planens piloter och sambandscentralen. När det kort efter anfallet uppdagas att det är brittiska fordon som blivit attackerade, hörs även piloternas något chockade utsagor. I slutet hörs även brittisk sambandscentral som ber om ”abort, abort”. Direktlänk till video. Allt igenom en tragisk händelse. Tragisk för den brittiske soldat som miste livet, tragisk för övriga skadade i konvojen, tragisk för piloterna, tragisk för nära och kära, tragisk för världen. Att piloter, reservister av majors och överstelöjtnants grad, var helt ”gröna” i stridssituation och att det bröt flera gånger mot rätt ”engage-policy” gör det inte mindre tragiskt. Rättsliga eftergifter…glöm det. Kom ihåg, vi har med Pentagon att göra.

Som informationssnubbe ser jag att det även är tragiskt ur informationslogistisk synpunkt. Tragiskt som exemplet är så visar det på ett tydligt sätt hur viktigt det är med informationsflöden och kommunikation. Sett ur ett informationssystemperspektiv skedde flera glapp. Många aktörer inblandade, inget koordinerat samband, ingen samstämmig faktabild, svaga kommunikationsvägar, oklara riktlinjer hur det ska ageras och kommuniceras, svaga semaforliknande inslag (allierade försedda med orange kanvas), missförståndskänsligt. I en stridssituation är det förståeligt att det är svårhanterligt, men informationslogistiskt borde det intressant nog ställas högre krav.

[Textens läsbarhet: LIX-index 46]

Andra bloggar om: , , ,

Arkiverat i:Kommunikation, Tankesmulor

Mina Tweets

Jag på Twitter
Jag på Facebook
Jag på LinkedIn
Jag på Xing
Jag på Delicious
Jag på Digitala staten
Jag på Skype: fredrik.awaze

del.icio.us för mig

Bloggens besök

  • 34,024 träffar

Kontakt

fredrik at amedia punkt se
agapi.jpg